Bagarens första hus på Fortgatan 2
Vem var bagaren?
Mannen som alla i Långedrag känner som bagaren, vem var han egentligen? Det finns ingen idag som kommer ihåg honom, men hans hus har många hört talas os. Här kommer historien om honom, hans hus och hans familj.
Bagaren hette Nils August Johansson och föddes 1860 i Björnekulla i Kristianstads län. Men bageriäventyret i Långedrag började inte alls med bagaren, utan med hans morbror Peter Svensson.
Peter Svensson föddes också i Björnekulla, år 1835, och var småskollärare. Han gifte sig aldrig och fick inga barn. Det gjorde däremot hans sju år äldre syster Hanna. Hon var mamma till bagaren som högst sannolikt tog sin utbildning till bagare i början på 1880-talet i Lübeck, Tyskland, där han träffade sin tyska fru, Maria Johanna Dorothea Köhler, född 1862. De gifte sig 1884 och fick fem egna barn.
Tegelhuset byggs 1901-02
När Peter Svensson hade gått i pension, flyttade han från Björnekulla till Fortgatan i Västra Frölunda. Här hade han köpt en tomt av possessionaten Rudolf Aust år 1901. Han byggde då huset som senare skulle bli områdets wienerångbageri. I motsättning till de andra husen i området byggdes det i tegel och inte i trä. Kanske fanns det helt från början ett avtal om att det skulle bli bageri…
Alla familjens barn
Bagaren med fru och barn hade redan i mitten på 1880-talet flyttat till Göteborg. Barndödligheten var hög på den tiden, och paret förlorade sina två söner i en tidig ålder. År 1898 föddes deras yngsta dotter, Linnea, som huset på Fortgatan skulle komma att få sitt namn ifrån.
Det var mycket vanligt att man tog in fosterbarn, och det gjorde bagaren och frun. De hade nu tre egna döttrar, Tekla Amalia Augusta, 1885, Anna Josefina Antonietta, 1888, och Linnea Amanda Elvira, 1898. Maj 1901 tog familjen till sig en nyfödd pojke, men han dog redan efter några veckor. Senare samma år tog de in en liten flicka, bara fyra dagar gammal, och hon kom att bli familjens yngsta dotter. Hennes namn var Ruth Lilly. Flera i området minns henne än idag.
Huset får namnet Linneaberg
1903 flyttar bagaren med hela sin familj till Fortgatan. Här hyr de in sig hos bagarens morbror Peter Svensson. När denne dör 1910 tar bagaren över huset.
Var Linnea bagarens favoritdotter eller varför fick huset namn efter henne? Det berättar historien tyvärr inget om, men det var det namnet som användes under många år.
En av bagarens döttrar gifter sig och flyttar till Tyskland, och under åren bor det också flera tyska hyresgäster i huset. Det bor bland annat flera bagareassistenter i huset, och från 1910-talet finns många annonser i tidningarna om wienerångbageriet i Långedrag.
Enligt källor i Berlin-familjen från Fortgatan, skulle bagarens tyska fru ha sagt om gatans många hus med ägare i Berlinfamiljen att gatan egentligen borde ha hetat die Berlinerstrasse.
Herr och fru Johansson dör
1927 dör bagarens fru, Maria Johanna, och man ser av hennes bouppteckning att familjens fyra döttrar ärver de två fastigheterne, själva bageriet Linneaberg, och det nästan färdigbyggda Amalienborg, som lär ha varit bagarens stora drömprojekt.
Bara ett år senare dog också bagaren själv, och som många kanske har läst i den tidningsartikel som GP gav ut för ett par år sedan, hann han tyvärr inte se sitt stora drömhus bli helt färdigt.
Husen fördelas
Linneaberg övergår i fosterdottern Ruth Lillys äga, och det stora Amalienborg ärvs av de tre äldre döttrar.
Lilly gifter sig 1931 med polisinspektör Rosén, ännu ett känd namn i Långedragsområdet, och de får en son 1934. Det är denna släkt som än idag äger huset på Fortgatan.
Denna historia var än ett exempel på ett hus med en släkt som fortfarande finns i Långedrag och som bär områdets kontinuitet vidare.